Om olyckan :(

Mmm... tänkte berätta lite om olyckan och sådär.
Så hemskt att något sånt här händer :(

I alla fall, Tina mådde ju inge bra igår på mammas 50 års fest.
Så vi försökte ragga skjuts hem till Degerfors, kändes först som om det var hopplöst för vi hade verkligen frågat alla.
Men sen fick jag reda på att Teo körde så vi ringde honom och han hade inget för sig så han kunde komma och hämta oss.
00.40 ungefär kom han hit.

När vi åkte förbi skranta färg så såg vi att det hade hänt en olycka.
Och jag reagerade på ena bilen, jag kände igen registreringsskylten.
Bilen var min brors kompis föräldrar. Men min brors kompis satt hemma hos oss.
Så jag ringde upp min bror och förklarade vad jag hade sett och att jag var nästan 90 % säker på att det den bilen.
Så jag fick hans kompis mobilnummer och så ringde jag upp honom.
Jag frågade då vem det var som körde hans bil och då sa han att det var hans flickvän som gjorde det.
Jag berättade då vad jag hade sett och han nog ska kolla upp det.
Hörde att han blev chockad i telefonen, och det förstår jag.

När vi kom hem till Tina så kom vi på att Teo kunde försöka kolla igen när han åker hem om det är det registreringsnumret som jag trodde det var.
Han ringde upp efter tag och berättade att han hade pratat med polisen och att då var det numret.
Så då var jag ju helt säker.
Jag visste ju även vem flickvännen var men kände henne inte.
Men jag blev ändå nervös och sådär.

Ringde min bror och frågade om han hade pratat med sin kompis men han sa att han inte hade fått tag på honom.
Då sa jag att då är han säkert på sjukhuset för man får ju inte ha på telefoner där.

dagen efter, alltså söndag... så kommer Tinas pappa upp på rummet och frågar om vi kände hon som dog.
Vi blev chockade för vi visste inte att någon hade dött och inte heller vem det var.
Jag var nästan helt säker på att det var hans flickvän som hade dött, så blev chockad och sådär.
Men vi kunde ju inte vara helt säkra heller, behövde ju inte vara hon.

Vi går ner och äter frukost sen smsar jag Therre för att höra om hon visste om olyckan.
Då säger hon att hon kände den personen som hade dött.
Så då ringer jag upp henne och frågar om det var hon som jag trodde men det var det inte, utan det var Malin!
Blev så chockad...
Så hemskt !! :(

Kände inte Malin men jag har träffat henne några gånger.
Och dom gångerna jag har träffat henne så har hon alltid verkat så glad och positiv.
Jag sörjer verkligen med alla som kände henne !
Det är så hemskt, sånt här får bara inte hända! :(
R.I.P Malin.

// Jenny

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0